Direktlänk till inlägg 14 januari 2016
Hejsan hoppsan.
Jag tänkte att eftersom att jag inte har pratat om det som står i rubriken hittills i min nya blogg så tänkte jag att jag ska göra det nu. Jag lider av både ångest och depression. Därför kan vissa dagar vara helt underbara och det känns som man vandrar på rosa fluffiga små mål, sen så finns det de dagar där jag inte ens orkar kliva upp ur sängen och ligger där fram till sent in på efter middagen. Jag kan aldrig säga hur jag mår imorgon, jag försöker att inte planera saker längre fram för jag kan inte planera hur jag mår. Så vet jag att jag ska göra något med mina närmsta vänner, för dem vet jag kan stötta mig oavsett hur jag mår. Men är det inte med någon nära vän eller pojkvän eller någon annan familjemedlem så planerar jag inte något längre fram. Utan jag tar oftast dag för dag. Min ångest visar sig oftast i skolan, jag får oftast ångest i de flesta stora folkgrupper. Därför är min skolgång något jag kämpar med varje dag. Träffa nya människor är bland det läskigaste jag vet. Därför är varje dag för mig en utmaning men en del dagar är också hur enkla som helst att ta sig igenom. Så allt är från dag till dag. Därför kan det hända att bloggen ligger på toppuppdatering i flera dagar och sen kanske det inte kommer upp ett enda inlägg på 1 hel vecka. Allt hänger på mitt psykiska mående. Så är det så att jag inte bloggar så är det för att jag helt enkelt inte kommer upp ursängen. Så jag skiter inte i er, jag kan bara inte styra över min psykiska ohälsa.
Slänger in en bild på min fina hund som hjälper mig genom de värsta dagarna:
Kram Jasmine